Digitala värdekedjor

Ett bra exempel är att se på hur en värdekedja reagerar på en plötsligt peak i efterfrågan. I en traditionell värdekedja så är följande scenario troligt:

• En kändis postar ett inlägg om en produkt på Instagram och genererar på så sätt intresse och efterfrågan kring produkten runt om i världen.
• Produkttillverkarens produktion baseras på prognos utifrån tidigare försäljning, och kan därmed inte förutspå denna plötsliga peak i efterfrågan. Därmed blir det ett abrupt uppvaknande, och de går in i brandsläckningsläge.
• Företaget anpassar sin prognos utefter den nya efterfrågan, men inser att de varken har råmaterial eller produktionskapacitet för att klara detta.
• Tillverkaren kontaktar då leverantören, men de har inte heller allt material tillgängligt. Man ber därför leverantören att påskynda leverans så mycket som möjligt. Genom att påskynda leverans av aktuella material, såväl som de extra oplanerade transporter som tillkommer, så genereras i detta fall en hel del extra kostnader.

I detta scenario kan det ta flera månader för kunden att få sin produkt, men kunden vill inte alltid vänta så länge utan beställer varan av en konkurrent istället. Kombinationen av ökade kostnader och osålda produkter resulterar i att tillverkaren nu riskerar att gå med förlust.

Det behöver dock inte vara så, utan istället kan värdekedjor digitaliseras och på så sätt stå bättre rustade för liknande scenarier. Det kräver att dagens värdekedjor blir smarta, uppkopplade och effektiva. Ifall vi utgår från tidigare exempel med en plötslig peak i efterfrågan, hur hade detta kunnat hanteras i en digitaliserad värdekedja?

• Företagets proaktiva “sensing capability”, som inkluderar att tracka trender på sociala medier, identifierar denna peak i ett tidigt skede.
• Tillverkarens produktion anpassar sig per automatik tack vare en direkt länk mellan efterfrågan och tillverkning.
• Samtidigt kan alla leverantörer ta del av den nya uppdaterade efterfrågan, och kan därför ta med det i sin planering och anpassa produktionen efter de nya behoven.
• Parallellt med allt detta kan kunden följa sin vara och se vart den är i flödet.
  

En viktig aspekt i arbetet med digitala värdekedjor är, enligt Magnus Mörstam, digitaliseringsrådgivare på Intelliger AB, vikten av att se hela ekosystemet, och därmed förstå hur allt hänger samman. På så sätt kan man inte bara bli bättre själv utan även hjälpa övriga parter i det digitala ekosystemet.

Magnus lyfter ett par exempel för att illustrera detta. I det första exemplet ponerar vi att vi jobbar med ett antal underleverantörer. Genom att delge tillgängligheten i maskinerna mellan företagen så skulle man lättare kunna uppnå en högre beläggningsgrad. Ett annat exempel är när man köpt in råmaterial och sen bearbetat detsamma, t.ex. skurit i en plåt. Detta leder till spill. Ifall man här kan dela lagersaldon på t.ex. spillbitar så skulle man kunna snabbt köpa spillbitar från närliggande företag och därför kunna producera snabbare.

För att få detta att fungera så spelar dock flera faktorer in. Magnus belyser särskilt de mjuka faktorerna. Digitaliseringen skapar möjligheter att på ett effektivt sätt dela information, men det kräver också en transparens och en vilja att delge information. En nyckel är att få ihop stora och små företag, då kan vi få en konkurrensfördel i Sverige. Stora företag har ofta resurser, medan de mindre företagen är snabbfotade, så här finns en möjlighet om man hittar win-win situationer.