Samarbete mellan kund och leverantör - en nyckel för utveckling
Smörjunderhåll är nästan lika självklart som att lager roterar. Ändå är mer än hälften av alla lagerhaverier kopplade till felaktig smörjning. Det vill SKF ändra på - de senaste 1,5 åren har SKF tagit ett helhetsgrepp kring smörjunderhåll med syftet att stärka sina kunders medvetenhet och förbättra processerna kring smörjunderhåll – därmed hjälpa kunderna mot hållbarhet och konkurrenskraft.
Smart Maintenance är en organisatorisk design för underhåll i en digitaliserad industri, och utgörs av 4 centrala principer:
- Datadrivna beslut, dvs. ta beslut baserat på data
- Kollektiv kompetens som står för bredare kompetens inom underhållsorganisationen
- Intern integration, dvs. samarbete inom företaget
- Extern integration, dvs. samarbete med andra utanför företaget. Hur SKF jobbar med lubrication management tillsammans med sina kunder är ett bra ett exempel på hur man kan stärka den externa integrationen mellan kund och leverantör.
Det viktigaste är att vi gör detta tillsammans, säger Johan Larsson som arbetar med lubrication management på SKF.
– Johan Larsson från SKF.
SKF har gjort en analys av 942 havererade lager globalt. Där kunde man konstatera att endast 2% går till utmattning medan 36% av dessa var direkt orsakade av felaktig smörjning. Ytterligare 18% var relaterat till föroreningar, vilket också ofta har med bristande smörjunderhåll att göra.
- Om vi ska hjälpa våra kunder att öka sin tillgänglighet och bidra med hållbarhet och konkurrenskraft, då måste vi arbeta med smörjunderhåll utifrån ett helhetsperspektiv.
SKF har länge arbetat med smörjrekommendationer och teknik för automatiserat smörjunderhåll. Det har dock inte varit tillräckligt för att minska på lagerhaverier orsakade av bristande smörjunderhåll. Sedan 1,5 år tillbaka har SKF därmed tagit ett helhetsgrepp kring smörjunderhåll, med syfte att skapa medvetenhet och kunskap om hur smörjunderhållet påverkar hela produktionssystemet, samt hjälpa kunder att komma fram till förbättringsaktiviteter. Processen börjar med en nulägesanalys som inkluderar 10 olika perspektiv, till exempel smörjmedelsval, inköpsprocess, hantering från förråd till smörjpunkt, automationsgrad och deponi och inte minst kompetensutveckling. Nulägesanalysen görs i form av intervjuer med nyckelpersoner från olika funktioner i fabriken, tex underhållschef, utförare av smörjunderhåll, produktionschef, miljöansvarig, inköpsansvarig och även HR-personal. Nuläget kan sedan jämföras med en benchmark, baserat på SKFs kunder globalt, vilket är ett väldigt effektivt sätt för kunden att förstå vad som är bra och vilka utvecklingsmöjligheter och förbättringsområden som finns.
- Vi har gjort analyser globalt så vi har en benchmark att utgå ifrån där vi kan jämföra industrier och företag emellan. Det blir då lättare för kunderna att jämföra och anpassa till bättre arbetssätt där det finns behov. Vidare kan vi då fundera på hur ett sådant arbetssätt skulle påverka dom själva ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetsmässigt.
Nästa steg är att identifiera förbättringsåtgärder. Många förbättringsåtgärder kan ge stor effekt utan stora investeringar. Det kan till exempel vara att köpa ett lite dyrare smörjmedel anpassat för ändamålet, eller flytta ut en smörjpunkt utanför maskinen för ökad säkerhet.
Just hälsa och säkerhet brukar vara ett område för noteringar. Säkerhetsbrister blir väldigt tydliga när man gör rundvandringar - särskilt chefer och ledare får se hur saker och ting verkligen går till. Det kan tex. vara att vissa smörjpunkter ligger nära roterande utrustning, eller att de är svåråtkomliga och kräver att man kliver på maskiner. Det är inte säkert - men ofta relativt enkelt att lösa om man är medveten om problemet. Nulägesanalysen är väldigt värdefull för att skapa medvetenhet.
SKF erbjuder även hjälp med implementering av förbättringsåtgärder - allt från tekniska lösningar till utbildning. Just utbildning och kompetens är något Johan trycker på flera gånger. Det händer lika mycket inom smörjteknik som den övriga teknikutvecklingen. Därmed behöver underhållspersonal kontinuerligt uppdatera sina kunskaper – även inom smörjunderhåll.
På frågan om vilka insikter deras kunder fått genom denna nulägesanalys svarar Johan att det stora värdet ligger i medvetenheten. Vissa kanske är nöjda med att byta sina lager var 6e år – men om man med rätt smörjning kan få lager att hålla 30 år, är man lika nöjd då? Det är först när man blir medveten om vad man gör bra eller dåligt som man kan börja ifrågasätta nuvarande tillvägagångssätt och utvecklas. Vidare behövs kompetensutveckling.
- Utbildning hjälper till med insikten att det alltid finns saker att utveckla.
Och även SKF lär sig av denna resa. Genom att besöka sina kunder får de kontinuerlig uppdatering av sin benchmark, och de får själva nya insikter som de kan ta vidare till nästa kund.
- Det här är ett samarbete mellan utförare av analysen och dom som blir analyserade [eg. SKF och kund] för att åstadkomma förbättring. Det ska inte vara känslan av en revision - det ska vara känslan av att göra det tillsammans. Alla i teamet ska vara med att bidra med sin uppfattning om vart vi vill komma med förbättringen.
Tillsammans är helt enkelt en nyckel för utveckling av både leverantörer och kunder. Och detta gäller för många områden inom underhåll – inte bara smörjning.
Artikeln är skriven utav skriven av Camilla Lundgren baserat på intervju med Johan Larsson på SKF.
Taggar
Artikeln är taggad med följande taggar. Klicka på en tagg för att se alla artiklar med samma taggning.