Elektrifieringen inom fordonsbranschen leder till högvolymautomation

Behovet av kompetens inom högvolymautomation inom alla steg i utvecklings- och produktionskedjan kommer att öka drastiskt genom elektrifieringen av fordon. Detta behöver lyftas och vi inom produktionsklusterorganisationen efterlyser intresserade företag och forskare för dialog och inventering inom högvolymautomation.

Genom omställningen till elektromobilitet, ställs nya krav på produkter, tillverkningsprocesser och produktionssystem, både hos OEM och i leverantörskedjan. I dagsläget har det etablerats ett flertal nya anläggningar i Sverige och många fler planeras. De flesta av dessa kommer vara högt automatiserade, styrt av produkternas beskaffenhet och de stora volymerna som behövs men också anpassade för att klara den flexibilitet som behövs för att hantera tidig problemdetektering, förhålla sig till förändrade förutsättningar, hantera variationer i inkommande material (olika grader av återanvändning) och säkerställa den materialspårbarhet som kommer att krävas (t.ex. produktpass).

De nya anläggningarna behöver planeras, konstrueras, tillverkas och installeras med alla de moderna verktyg som står till buds. Några självklara exempel är digitala modeller och tvillingar för all utrustning, intelligent automation i utvecklingsprocesserna (vilket kan omfatta verktyg för att planera och optimera fabrik, logistik etc, och/eller automation för planering, optimering, inkörning av specifik utrustning och tillverkningsprocesser) samt AR/VR för bättre förståelse och kommunikationsmöjligheter inom de multifunktionella utvecklingsteamen är bara några självklara exempel. Förståelse för IT och datahantering i kombination med styrlogik är också ett växande behov som behöver samverka med den mer traditionella utrustningskompetensen.

Själva driften kräver också annan kompetens än den fordonsbranschen är van vid. Morgondagens operatörer kommer behöva ha förståelse för de automatiska processerna för att hantera inställningar, bedöma kvalitet i olika steg baserat på digitala underlag och justera för eventuella problem som uppstår. Underhåll av den här typen av anläggningar kräver högre grad av data, el och styrlogik kompetens där Smart Maintenance kommer bli en nyckelfaktor för effektiv och konkurrenskraftig produktion.

För långsiktig konkurrenskraft kommer ny teknik, nya material och ny kunskap att behöva utvecklas och efterhand implementeras i de anläggningar som nu planeras och etableras. Detta kräver en färdplan för FoU som omsätts till projekt, med resurser att testa och kvalificera nya eller förbättrade tillverkningsmoment innan implementering. Här är Sveriges produktionsklustersnätverk med industri, institut och akademi en tillgång, liksom initiativ att skapa träningscenter inom elektromobilitet.

Detta är exempel på frågor vi måste jobba med:

Hur tar man på bästa sätt tillvara den kunskap som finns i andra branscher? Hur anpassar man och ökar intresset för de utbildningar som behövs för att säkerställa att rätt kompetens finns? Vilka resurser behövs för att säkerställa den teknik- och kompetensutveckling som behövs? Hur kan vi jobba med test- och demo inom produktion av högvolymautomation?

Just nu pågår ett projekt inom Sveriges produktionskluster för att göra en behovsinventering kring högvolymautomatiserad produktion i Sverige och hur vi bäst samlar styrkorna kring dessa frågor, finansierat av Intresseföreningen för verkstadsteknisk forskning (IVF IF). Vill du vara med och bidra, kontakta projektledaren Magnus Widfeldt, RISE eller Anna Davidsson, IVF IF och Volvo Cars.