Världen, och Sverige, måste ställa om till en cirkulär ekonomi för att klara klimatmålen.

Att det är så har många rapporter beskrivit med all önskvärd tydlighet. Samtidigt ahr de utvecklats modeller för hur omställningen ska gå till, man pratar om olika re- processer.
Några exempel är:

Re-pair: laga det som gått sönder

Re-duce: minska mängden material i en vara

Re-use: återanvänd varan eller delsystem i varan

Re-manufacture: fabriksrenovera varan

Re-cycle: återvinn material eller komponenter

Re-cover: energiåtervinning

Det finns en skala av värdebevarande i de olika re- processerna. Energiåtervinning och materialåtervinning är de lägsta nivåerna, övriga bevarar värdet i stigande grad.

Tillverkande företag är centrala för övergången till cirkulär ekonomi eftersom det är de som använder material. Morot och piska är de två grundläggande incitamenten för att ett företag ska byta affärsmodell. Båda alternativen finns och används. Moroten är givetvis den som är mest effektiv, kan ett företag hitta lönsamhet i något drivs det av egen vilja. Piskan, exempelvis i form av lagkrav, brukar man försöka ducka för.

Att arbeta med någon av re- processerna för lågkomplexa produkter som aluminiumburkar är relativt enkelt och rättframt. Komplexa, sammansatta produkter som ett elbilsbatteri eller en byggnad är en helt annan utmaning. För komplexa produkter är de värdebevarande re- processerna i stor omfattning beroende av manuellt arbete. Vi vet av erfarenhet att det kan finnas problem med manuellt arbete, exempelvis:

• Arbetsmiljö – hälsovådliga eller farliga arbetsuppgifter
• Kvalitet – ojämna kvalitetsbedömningar vid avsyning
• Kostnader – det åtgår för mycket tid för en arbetsoperation

Risken är att dessa problem gör att tilltänkta kunder av re- processade varor inte vågar inkludera dem i sina flöden, eller att det kortsiktigt blir för dyrt. Då försvinner moroten och övergången till den cirkulära ekonomin bromsas kraftigt.

I den linjära ekonomin är automatisering ofta lösningen på problemen. Det kan även vara lösningen i cirkulära re- processer. I linjära flöden kan det tekniskt vara mycket utmanade att automatisera, den cirkulära ekonomin introducerar ytterligare utmaningar:

• Variantfloran ökar, man måste hantera produkter vid olika tidpunkter av dess livscykel.
• Informationskedjorna bryts, när brukaren tar över produkten riskerar tillverkaren tappa kontrollen.
• Okunskap om produkten, ett företag som specialiserar sig på någon re- process måste hantera produkter från olika tillverkare vilket ställer höga krav på informationskedjorna.
• Oklara marknadskrav – vad kräver kunden, vad är acceptabel kvalitetsnivå, vad får återvunnet eller reparerat kosta jämfört med nytillverkat?

Leverantörer av automationslösningar har en spännande utmaning. De som lyckas har en stor marknadspotential. Världen, och Sverige, behöver säkra, kvalitetssäkrade och produktiva re- processer. Då skapas moroten för övergången till en cirkulär ekonomi.