Sandra Mattsson, forskare RISE, Research Institutes of Sweden

Automatisering, kultur och att låta en liten teknikförändring bana vägen

Publicerad: 20 augusti 2021

Behovet i svensk tillverkande industri är tydligt: det finns otroligt mycket kunskap inom den egna produktionen, men ingen eller lite kunskap i hur den blir så effektiv eller attraktiv som möjligt. Det finns mycket bra produkter och lösningar i Sverige för vi är otroligt flexibla och nyskapande se tex Gnosjöandan där flera företag delar kunder mellan sig och uppfinner nya produkter för att möta kundernas nya behov. I mina medbedömningar inom Robotlyftet har jag sett nya produkter såsom chilisås i Skåne, elmotorcyklar i Kungsbacka, exklusiv fryst färdigmat i Billdal, tryckeri som söker digitaliseringslösningar för att kunna trycka stora tryck i Helsingborg - utvecklingen och deras förväntade expansion är enorm. Faktum är att det är omöjligt för dem att expandera såsom marknaden kräver utan att automatisera, digitalisera och bygga ut produktionen. Det som saknas är automation och/eller digitaliseringslösningar.

Det är personalen och kunskapen hos dem som är nyckeln. Utan personalen i produktionen är digitalisering och/eller automationslösningarna ingenting. Många företag, speciellt små och medelstora företag jobbar mycket manuellt och har svårt att se hur de ska kunna börja jobba med automation och digitalisering. Att gå från noll till hundra är verkligen svårt och känns nästintill omöjligt. Speciellt små och medelstora företag hinner inte tänka på framtida lösningar utan är fullt upptagna med det som händer nu. Dessutom, jobbar de inte automatiserat idag; företagen förlitar sig på personal att göra monotona, ibland farliga och definitivt ergonomiskt skadliga arbeten under stor del av deras arbetsdag.

Hur ska vi få med vår personal så att de förstår vad som är tanken med lösningen? Jag tycker att det är otroligt intressant att vi i Sverige verkar vara så dåliga på kultur. Det är något som sitter i väggarna, brukar man säga, men det verkar vara något som inte många kan prata om. Detta verkar onekligen vara en av de svåraste sakerna; att förstå hur kultur fungerar och vad det är. Däremot pratar vi ofta om problem med personal som inte förstår eller motstånd till förändringar; vi kanske pratar om klyftan mellan ledning och operatörer. Kultur, normer och värderingar är inget nytt; det finns mycket forskning inom området och det går att mäta, studera och ta på kultur, normer och gruppdynamik. Det handlar ”bara” om att veta hur det går till och vad det innebär. Det är skillnaden mellan vad vi skrattar åt på kafferasten och vad vi inte skrattar åt. Det kanske låter enkelt och banalt men de oskrivna reglerna, och normerna, är otroligt viktiga för gruppens samspel och därmed acceptansen av en ny automations- eller digitaliseringslösning.

Det finns många goda exempel, tex har Tillväxtverket många bra filmer på sin hemsida där vi kan följa företag så som Accelent, Lundqvist Trävaru, Bror Tonsjö, Skandia Elevator samt Fristad plast. Det jag tycker är så bra med filmerna är att företagen beskriver med sina egna ord hur deras produktion förändrats i och med deras digitaliseringutveckling. Det är så tydligt hur en lösning, om än en genomtänkt och etablerad lösning, utvecklar företaget på fler sätt än ett. Det är inte bara att de går från noll till kanske 20%, de kommer mycket längre än så. Deras lösningar är som exempel att automatisera en process, implementera ett ordersystem som är kopplat till allt material i produktionen samt RFID-taggar som följer kläderna i tvätten. En sådan lösning förenklar mer än bara det som är tänkt för det minskar tex även administration, ökar möjligheten att spåra material och produkter samt att effektivisera tex logistikflöden. Dessutom är deras berättelser otroligt kraftfulla för att andra företag direkt kan följa med allt det där komplexa som deras resa inneburit.

Jag tror att alla företag kan gå från noll till åtminstone sjuttiofem med väldigt enkla medel. Många av de exempel på företag som lyckats har såklart arbetat länge med teknikförändringar och med sin kultur, men de har också kommit mycket längre än vad de själva trott med bara enkla installationer. Det handlar inte om att förändra allt, det handlar om att förändra något och med det även förändra kulturen och normerna kring förändringen – det är det som skapar nya beteenden och nya arbetssätt. Det vill säga, en liten förändring i teknik skapar ringar på vattnet vilket innebär att personalen börjar tänka och agera på ett nytt sätt. Det är det som driver förändringen, inte tekniken i sig självt. Och det är därför människan är en så viktig del av lösningen.

Det finns verkligen en otrolig styrka i den produktkännedom, innovationskraft och produktion vi har i Sverige idag. Men vi kan bli mycket bättre och framför allt måste vi våga samt stötta varandra i denna resa framåt. Vi måste våga ställa de dumma frågorna, tex vad betyder det egentligen att ha ett moln, vad kan en samverkande applikation utföra i mitt flöde eller vad innebär ett attraktivt arbete hos oss? Det viktigaste av allt är människorna i produktionen. För utan dem som experter i produktionen är våra flöden ingenting.

Missa inte webinarium den 26 augusti kl 12 om automationsnivåer och boken Smart Automation. Anmälan här.

Publicerad 2021-08-20  |  Skriven av Sandra Mattsson, forskare